måndag 28 september 2015

5.

Jag har inte gett ett ljud ifrån mig på fem månader. Jag har inte haft energi, ord eller lust till att skriva om allting som har hänt och när jag sitter idag och tänker tillbaka på de senaste fem månaderna har jag svårt att greppa situationen. Idag kände jag dock för en nystart, så jag döpte om bloggen till någonting som kändes passande och träffsäkert och det känns plötsligt så mycket bättre. Sedan sist har jag börjat volontärjobba i en underbar förening för att vara ett stöd för andra som blivit utsatta. Studierna rullar på som vanligt och kompletteringarna från förra terminen avslutas på löpande band.

Någonting som däremot är helt nytt och fortfarande en aning ofattbart, är att jag nästa vecka ska föreläsa tillsammans med en nära vän och studiekamrat. Under självaste Skåneveckan/Psykiatriveckan i Skåne ska vi hålla i en föreläsning där vi kommer att prata om ätstörningar, självskadebeteende och övergrepp och dess biverkningar. När vi fick frågan var det självklart att jag ville ställa upp, men de senaste veckorna har en enorm osäkerhet vuxit sig fram hos mig. Jag ifrågasätter mig själv, undrar om jag har någonting att berätta överhuvudtaget, kommer på mig själv med att tänka att det kanske inte var så farligt trots allt och sedan inser jag att det inte är mina känslor som kommer upp till ytan, utan känslorna och kommentarerna jag har fått från min omgivning sedan dag ett.

Jag försöker intala mig själv att jag har någonting viktigt att berätta. Att det finns fler som har haft det som jag och som inte har någon att vända sig till. Sedan kickar jantelagen in och jag får dåligt samvete som ens har vågat överväga att jag skulle ha någonting att bidra med. Men så igår snubblade jag över en bild som bara talade till mig och självklart var jag tvungen att spara den. Någonting med den fick någonting i mig att lossna och plötsligt kände jag att jag måste göra detta, om inte för mig, så för de som har bokat in sig och vill komma och lyssna på det jag och vi har att berätta. Bilden jag hittade var av ett citat och jag vet inte vem som har skrivit det, men det kanske kan hjälpa dig också?

 
"Be who you needed when you were younger"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar